go back

Det glömda landskapet

Säteriet Trantorp ligger högt i häradet och har en bra utsikt över sina marker.Surtans dal #3Färgsprakande kväll vid Hedgärdessjöns frusna brygga.I dimman sträcker ekarna ut sina kala armar uppe på Liagärdsberget.Sensommarens morgondagg och dimma ligger tungt över den gamla vägen i Läpperhult.Det gula tornet i ravinen.Örestens ekhage har flertalet ståtliga och gamla ekar. Här bytte Sverige och Danmark mark flertalet gånger under 1300-talet när borgen stod på dess kulle.In i dimman slingrar sig den gamla vägen mellan Kinna och Rydal.Ekens ståtliga krona tonar upp sig den dimmiga morgonen.Mossiga, grå, taniga björkar står vid kärrets blöta kant. Här växer de inte sig högre trots åldern de har.
Trädet i kanten av granskogen.Surtans dal #2Vägen som leder ner i Surtans dalgång försvinner mjukt in i dimman.Ner i dalen vilar gården som omges av björnbärens taggiga buskar.I den gamla ekhagen med sina små odlingsrösen lyser det somriga gräset i gyllene färger.Assbergsraviner med sina höstliga färger och taggiga linjer.Frostiga tripp trapp trull.Ut ur dimman visar sig den träd beklädda ön mitt ute på den stora åkern.Gröna toner när solen sakta går upp en tidig och dimmig sommarmorgon.Det ensliga och grå trädet vid den gamla åkerns kant.
Soluppgången vid Mjögasjön skapar en brinnande horisont av alla flammans toner.Solnedgången över ett snöklätt Öresjön och Hyltenäs kulle.Surtans dal #4Vårens pastellfärgade landskap målas upp av ned sakta nedgående solen.Vägen som leder till Svänasjös gamla kyrka, övergiven efter in livning i Örby socken.Får jag bjuda dig på en dans? Björkarna står intill en gammal jordkällare.Ekarna har i de gamla odlingsrösena växt sig stora och gamla.Höstens oljefärger utsmyckar den gamla torpalyckan.
Himlen i lågor när solen sakta stiger över den tunga vinterhorisonten.Surtans dal #1Surtans dal #5Den gamla syrenbusken står tung i den frostklädda torplyckan.Stengärdesgården delar här det som förr kallades Stora Ackreåkern i Koerhult.Dimmans nedtonade färger.På åsens rygg står det ensamma trädet i den långa stengärdesgården till Edared Sörgård.Här går det inte längre några boskapsdjur, endast de vilda djuren hör här hemma idag.Vägen som försvinner vid krönets kant.Den gamla hagen går i höstens dova och dunkla toner.Solnedgången målar de kala grenarna på Örestens ekhage.